Ford Mustang Mach-E GT – Alla hästar hemma!

Lamborghini Urus, Aston Martin DBX, eller senast i ledet Ferarri Purosagne. Tre bilar som i mångt och mycket skiljer sig ifrån dem sportbilar man ursprungligen förknippar med vad dess tillverkare producerar. Trots det får alla tre ändå anses som högst åtråvärda, men ända sen det presenterats att Fords eldrivna crossover skulle få bära namnet Mustang har man i stället ifrågasatt huruvida bilen förtjänar att bära hästen. Till svar har Fords VD sagt ”Jag har kört bilen och den går som en rymdraket”. Vi fick som ungdomar aldrig praoa hos NASA, så vi vet inte exakt hur sant påståendet är. Det vi dock vet är att tidigare i år landade Mustang Mach-e:s värsting modell i Sverige. Så med en förhoppning av att få känna av dem krafter astronauter utsetts för har vi därför testat Ford Mustang Mach-e GT.

Finn fem fel

Sida vid sida är GT-versionen och den ”vanliga” varianten inte helt lätta att skiljas vid utan det krävs en klassisk omgång finn fem fel för att hitta skillnaderna. GT-emblemet på bakluckan är enkel att hitta, den extra läppen i fram kan ett tränat öga upptäcka och lika så att mittpartiet i fronten är svart med lite kolfiberinspirerat mönster i stället för lackat i samma färg som resten av bilen. Därefter blir jag tvungen att ta fram facit vilket avslöjar att fälgarna är unika för GT-modellen samt att GT:n är något lägre än dess tamare syskon, men längre än så är inte listan. Så hittar du fler olikheter får du gärna höra av dig till redaktionens knep och knåp-avdelning. Fronten ser ut att vara direkt hämtad från Fords V8-betyckade Mustanger och ser definitivt aggressiv ut nog för att kunna axla rollen som en helljusblinkande väktare av vänsterfilen. Med hjälp av ett svartlackerat tak har man likt en turkisk hårtransplantation dolt den egentliga hårlinjen. I profil ger det illusionen att bilen är betydligt slankare med en mer sluttande taklinje, än vad den egentligen har och tack vare bakljusen syns det även i bak tydligt att det är en Mustang. Dessvärre ser det ut som att man gett bilen ett brasilianskt rumplyft vilket i alla fall enligt Kim Kardashian inte längre är modet.

Invändigt är även där skillnaderna få och små jämtemot dem vanliga modellerna. På listen i insteget står det GT, och inpräntat i mittkonsolens armstöd står det även där GT. Läderfåtöljerna är utkastade och i stället har man monterat fantastiskt trevliga sportstolar med ett perforerat mockaliknande material vilka är fullt tillräckligt skålade för att hålla fast en vid inspirerande körning, men samtidigt bekväma nog för att man inte ska bli avskräckt av en längre roadtrip. Där tar dock skillnaderna slut, på gott och ont. På det stora hela känns interiören välbyggd kvalitativ, men för en bil i miljonklassen känns interiören aningen sparsmakad. Ett önskemål hade till exempel varit en sportigare ratt i GT-versionen. Den nuvarande ratten känns nämligen aningen klumpig.

I övrigt känns kupén stor och rymlig och vid körning är det också väldigt tyst. Den över 15 tum stora infotainmentskärmen är hyggligt responsiv och tack vare skärmens storlek och den vertikala placeringen så finns reglage för klimatanläggningen alltid tillgängligt vilket såklart är ett plus, då fysiska knappar är ett minne blott. Ska man djupare in i inställningarna blir det snabbt snårigt och lite rörigt och är därför inget som rekommenderas under färd, men allt som allt får infotainmentsystemet klart godkänt.

Beroendeframkallande acceleration

Hela anledningen till att välja en GT-version är varken exteriören eller interiören. Det är såklart för körningen. 487 hästar och hisnande 860nm i vridmoment är synonymt med en snabb 0-100 tid. Ford själva anger 3,7 sekunder. Det är inte bara den snabbast accelererande modellen i hela Mustangfamiljen utan också snabbare än till exempel den klassiska drömbilen Porsche Carrera GT. Att accelerera så fort i en så tung och förhållandevis stor bil är märkligt, lite skrämmande och mycket beroende framkallande, men säkerligen något vi kommer ha förmånen att vänja oss vid nu när man med hjälp av elmotorer närmast kan beställa hästkrafter på löpmeter. När du tagit dig upp till marschfart är bilen en trygg och självsäker pjäs, vilket kanske inte är så konstigt med en vikt på närmre 2300kg.

Bromsskivorna är nu mera i runda slängar i samma storlek som en familjepizza och de nyper åt hårt, riktigt hårt. Kombinationen med en väldigt känslig pedal gör att alla inbromsningar blir allt för hårda. Till undsättning finns en-pedalskörläget som i stället använder elmotorerna för bromsa in bilen och på så sätt återanvända bromsenergin till att ladda upp batteriet vilket ger en betydligt lugnare och mer kontrollerad inbromsning, men en sak är säker, tar man ut bilen på bana kommer definitivt de stora bromsskivorna till nytta för Ford har nämligen utvecklat en ytterligare körprofil på GTn: Untamed plus.

Untamed Plus är inte om ett normalt ”sport plus”-läge där allt är uppskruvat till 11 utan det är snarare ett körläge som ska hjälpa dig att på bana göra så jämna varvtider under så lång tid som möjligt. Bland annat genom en mer linjär gasrespons, optimerad fyrhjulsdrift och konstigt nog en begränsning av effekten. Det gör man just för att kunna kontrollera kylningen av batteriet så att man slipper halta hem i ”limp-mode” efter halva varvet. För att göra bilen mer körglad har man uppgraderat stötdämparna vilka håller bilen betydligt bättre i schack än basmodellen och GT:n är därför fullt kapabel till att ta kurvor snabbare än vad den eller framför allt föraren borde. Nu är inte en trackday är den mest naturliga platsen för en crossover i denna viktklass, men att Ford ändå inkluderar körläget tyder på ambition vilket är svårt att inte uppskatta.

Slutsats

Vid Miamis Grand Prix i Formel-1 tidigare i år berättade Paris Hilton för media att hon aldrig stött på en snabb bil hon inte tyckt om. Även om det inte är den djupaste analysen är vi här helt villiga i att hålla med. Mustang Mach-e GT är en snabb och definitivt rolig bil, men prislappen, som skenat iväg till en miljon kronor, är aningen svår att svälja. Det motsvarar ett påslag på cirka 250 000 kronor över ”AWD”, den version som ligger steget under i modellutbudet. Även den är mer än tillräckligt pigg för dem flesta och GT:n är därför inte det mest prisvärda köp man kan göra. Man kan dock inte sätta ett pris på lycka och Mustang Mach-e GT gör helt klart smilgroparna djupare än vanligt. Under veckan vi provkör bilen vankas det den kanske största svenska bilträffen för amerikanska bilar och vägarna kryllar därför av äldre och mullrande Mustanger. Att jeepförare hälsar på varandra när de möts på vägarna är sen gammalt, men när flera förare väljer att hälsa på mig i Mach-e:n tycker jag att det talar sitt klarspråk. Ford Mustang Mach-e GT är en riktig Mustang och i mitt tycke dessutom en av dem bättre…